Buot     Matematihkka     Geografiija     Sámegiella

744 vuorkkás. Čájeha - 744

Sortere sámegillii Sorter på norsk
   
Addišuvdna/lasiheapme - Addisjon
áhpebodnepláhta - havbunnsplate
áhpebodni
-
- havbunn
áhpegorsa - dyphavskløft
áhpegorsagierdu - dyphavsgrøfter i ring
-
áhpeláirá - havleire
áhperádjá
- marin av gresk, hav. Grense for havnivå etter siste istid
- marin grense
- bajimus mearradássi maŋimuš jiekŋaáigge maŋŋá
áhpesáttu - havsand
áhpevárreč;ielgi
-
- midthavsrygg
áibmodeatta - lufttrykk
áibmogeardi - atmosfære
áibmolávttas - luftfuktighet
áibmonuoskkideapmi - luftforurensning
áigeavádat - tidssone
áigebáhkkudus - tidsuttrykk
áigeerohusat - tidsforskjeller
áigemearri - klokkeslett
áigi - tid
álbmotfáhkkalaskan - befolkningseksplosjon
-
álbmotgovvádus - befolkningsbeskrivelse
álbmotmeahci - Nasjonalpark
Álbmotoahppu - Befolkningslære
álbmotovdáneapmi - befolkningsutvikling
álbmotpyramida - befolkningspyramide
-
algebra
-
- algebra
Álgolohku - Primtall
algoritma - algoritme
álgoveahkki - førstehjelp
alladeatta - høytrykk
alladuolbbáš - høyslette
allaeatnamat
-
- høyland
Allagáisá - Alpe
allat - høy
állečiehka - helningsvinkel
allodat - høyde
allodat - høyde
allodaterohus - høydeforskjell
allodatgeavli
- kurve på kartet som vise sammehøydenivå i terrenget
- høydekurve
- geavllit kárttas mat čájehit seamma dáset allodaga luonddus
almmiguovlu - himmelretning
almmustit - offentliggjøre/utgi
Arabiaáhpi - Arabiahav
areála, viidodat - areal
arvevuovdi - regnskog
árvvoštallat - vurdere
assái - tykk
-
Atlanteráhpi - Atlanterhav
atolla/korállasulloš - atoll
-
ávnnas - materiale
ávnnas - stoff
ávnnasvuodjon
- løsmateriale som blir avsatt under transport av is eller vann
- avsetning
- luovosávnnas mii "vuodju" dahje báhcá go fievrriduvvo čázis/jieŋas
báberruhta - seddel
bábirrággi - papirstrimmel
Bagadus - Oppskrift
báhkkabáiki - varm flekk
-
bákteluoddaneamit/várreluoddaneamit - forkastninger
báktesárgosat - helleristninger
báktesullot - skjærgård
báktešládja - bergart
báktevuođđu - berggrunn
bákti - berg
bálddastahttit
-
- sammenlikne
bálvalusdoaibma - tjenesteyting
bálvalusservodat - servicesamfunn
bargosajiidmearri - sysselsetting
bárralohku - partall
bárru - bølge
báza - i rest
báza - rest
bázalohku - resttall
beaivvášsuonjarpanela - solcellepanel
bealidit - halvere
Bealli - Halvpart
beivviid namat - navn på dagene
Bengalluokta - Bengalbukta
Beringáhpi - Beringshav
bieggagivrodat - vindstyrke
bijus (spealus, omd. pokeris) - innsats ( i spill)
bircu - terning
bircu - kloss
biresbirjejeaddji - velstand
birgendássi - levestandard
birrajohtinresursa - kretsløpsressurs
birrajohttin - kretsløp
birramihttu - omkrets
bissočuoigan - skiskyting
bissočuoigi - skiskytter
bivdosadji - fangstplass
boagán
- f.eks: barskogbelte
- belte
- omd. goahccevuovdeboagán
boarddabánit - trappetrinn
bodnečáhci - grunnvann
borjjastit - seile
buohtastahttit - sammenligne
buolašgolladeapmi - frostsprengning
buolašluoddaneapmi - frostsprengning
buolašmollen - frostsprengning
buolža
- langstrakt morenerygg
- esker
- guhkedáleš sátto/čievračielgi
bustávadovddiidusspeallu - bokstavinnlæringsspill
buvtta - produkt
-
buvttadit - produsere
ceavzilis ovdánahttin - bærekraftig utvikling
centimehter
- cm
- Centimeter
- cm
civzzakoarta - klypekort
coahki - grunn
coriolisčuozahus
- jordrotasjonens avbøyende virkning som fører til at luft og havstrømmer bøyes mot høyre på den nordlige halvkule og mot venstre på den sørlige
- corioliseffekten
- eanajorrama váikkuhus mii dagaha ahte áibmo ja áhperávnnjit sojahuvvojit olgeš guvlui davábealde ekváhtora ja gurut guvlui fas máttabealde
cunami - tsunami
cuovka - brøk
cuovka - brøk
cuovkaoassi - brøkdel
cuovkasárggis - brøkstrek
čađahanvuohki - strategi
čáhceearru - vannskille
čáhcekanála - vannkanal
čálgostáhta - velferdsstat
čállit bladjálaga - stille opp
čanastat - sammenheng
čavges/čavga biegga - frisk bris
čegŋet - sette seg på huk
čemihkalaš gollan - kjemisk forvitring
Čiehka - Vinkel
čiehka, nurki
-
- hjørne
čiehkajuolgi - vinkelbein
Čiehkamihttu - Gradskive
Čiehkasubmi
- Summen av vinklene i en trekant er 180º
- Vinkelsum
- Čiehkasupmi golmmačiegahasas lea 180º
čiekŋalisáhpebotni - dyphavsbunn
čiekŋalisáhpegoivvohat - dyphavsgrøft
čiekŋalisáhperoggi - dyphavsgrop
čieŋal - dyp
čievračorru - drumlin
čilget - forklare
čoahkkebáiki - tettsted
čohkačiehka - spiss vinkel
Čohkačiehka
- Mindre enn 90º
- Spiss vinkel
- Unnit go 90º
Čuđešoassi - Hundredel
čujuha - vise
-
čujuheaddji - teller
čuohti - hundre
čuokkis - poeng
čuokkis - punkt
dádjadanviehkan - orienteringsløp
dádjadit - finne vei
dáhpáhus - historie
dáhtonrádjá - datolinje
dajaldatbuđaldat - setnigspuzzel
dálki - vær
dálkkádat - klima
dálkkádat - klima
dássádatlinnjá
- er skillet mellom næringsområdet og avsmeltningsområdet i en bre
- likevektslinje
- mii sirre šaddanguovllu ja suddanguovllu jiehkis, muitala gokko geasis suddá muohta seamma ollu go mii dálvet boahtá jiehkkái
Dásseárvvosaš cuovka
- 1/2 = 2/4 = 3/6
- Likeverdige brøk
- 1/2 = 2/4 = 3/6
dássedeaddu - likevekt
dássedis - konstant
Dássejuolggat golmmačiegat - Likebeint trekant
Dássesiiddot golmmačiegat - Likesidet trekant
dássetvuohta - likhet
dássi - nivå
Dat njeallje rehkenastinvuogi - De fire regneartene
dávggas - seig
Dávgi - Bue
Dávjjimuslohku
- Det tallet det er flest av, kalles typetall
- Typetall
- Dat lohku mii lea dávjemus
davvi - nord
Davvijiekŋaáhpi - Nordishavet
davvijorbabealli - nordlig halvkule
deaddu - trykk
Demografiija
-
- Demografi
desimálalohku - desimaltall
Desimehter
- dm
- Desimeter
- dm
Diagonála - Diagonal
diagrámma - diagram
didnogeađgi - flinkstein
dieđaalmmái - vitenskapsmann
dieđihanvuogádat - meldesystem
dieđihit - opplyse
diehtu - data
dievvá - bakketopp
divišuvdna - divisjon
Divišuvdna/juohkin - Divisjon
divrrasgeađgi - edelsten
Doahkki - Mengde
doarggisteapmi - skjelv
dollagierdu - ildringen
drumlin
- "sigarformet" rygg bestående av morenematerialer og som ble dannet under breen. Lengderetningen tilsvarer retningen isbreen beveger seg. Drumlin er isk ord, og betyr "liten rygg".
- drumlin
- Sigarhámat guhkedáleš čievračorut, ja mat šadde jiehki vuolde. Dás oaidná guđe guvlui jiehki lea johtán, vuosttabealde lea čoru alit go mieđabealde. Drumlin lea irška sátni ja mearkkaša “smávva čielgi”.
duhát - tusen
dukta - gjødsel
dulvi - flom
duođaštit - bevise
duohta cuovka
-
- ekte brøk
duolbbas - flat
duolloduottar/girseduottar - tundra
duollu - tele
duovdda - område
Duppal - Dobbel
duppallasttit - doble
Eahpeseaiva cuovka
-
- Uekte brøk
ealibat - levende vesener
eallinvuođđu/birgenvuođđu - livsgrunnlag
eallinvuogidávda - livsstilssykdom
eallinvuogirievdadus - livsstilsendring
ealliplankton - dyreplankton
-
eamiáigi/álgoáigi - urtid
eana - land
eanabajoš - jordoverflaten
eanadat - landskap
eanadathápmi - landskapsform
eanagarra - jordskorpe
eanagarraráhku? - jordskorpesprekk
eanaguovlu - landområde
eanahámit - landformer
eanandoarggástus - jordskjelv
eanangarrapláhta - Jordskorpeplate
eanangeara - jordoverflate
eananjorbadas - jordkloden
eanapláhta - jordplate
eanasiskkoš - jordens indre
eanauđas - jordras
eanemus - flest
eanet - flere
earáláganvuohta - Ulikhet
eiseválddit - myndigheter
ekonomálaš birrajohtin - økonomisk kretsløp
ekváhtor - ekvator
ekviguhkkodat
- høydeforskjellen mellom to høydekurver
- ekvidistanse
- allodaterohus guovtti allodatgeavlli gaskkas
erohus - forskjell
erošuvdna
- geologisk prosess der ytre krefter river løs materiale og frakter fra et sted til annen
- erosjon
- proseassa gos olggudasfámut luvvejit ávdnasiid ja sirdet daid ovtta sajis nubbái
Faktor/buvttadahkki - Faktor
fápmu - kraft
fievrridanboagán - transportbånd
fuopma - signal
gáddelinnjá - standlinje
galbarihcci - skilpadde
galbavulkana
- har slake sider
- skjoldvulkan
- leat njoides siiddut
galbmanjunuš - kaldfront
gáldu - kilde
gálvofievrridangávpot - havneby
garra biegga - liten kuling
garra riđđu - sterk kuling
garranbáktešládjá - størknet bergart
gaska - avstand
-
gaskaáhpečielgi - midthavsrygg
gaskaáhpedálkkádat - middelhavsklima
gaskaáigi
-
- middelalder
Gaskamearálaš temperatuvra - Middeltemperatur
Gaskamearri - Gjennomsnitt
gaskatlantalaščielgi - Midtatlantiskrygg
gaskkal - mellom
gaskkamearalaččat - gjennomsnittlig
gássat - tykk
-
gávdnoštupmi - forekomst
gávnnahit - finne ut
geađgeávnnas - steinmateriale
geahčečiehka - toppvinkel
geahčemorena
- haug, morenerygga
- endemorene
- čorru, dievvá, buolža
geahčečuokkis - toppunkt
geahpas - lett
geailohábmi - kjegleform
geailu - kjegle
gealbomihttu - kompetansemål
gearddit - lagdelt
geardi
- en runde rundt banen
- runde
- okta geardi bána birra
geardoráidu - serie
geardun - ganging
Gearduntabealla - Gangetabell
geassu, volum - volum
Geavli - Kurve
gefiidguovlu/šlumma - slum
-
geográfalaš govdodat - geografisk bredde
geográfalaš guhkkodat - geografisk lengde
geográfalaš guovlu - geografisk område
Geografiija - Geografi
geologiija
-
- geologi
geometriija - geometri
Gierdodagan - Passer
Gierdodávgi - Sirkelbue
gilvvavisti - drivhus
gilvvavisttičuozahus - drivhuseffekt
-
girsi - permafrost
girsi - tele
glasifluvialalaš ávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- glasifluvialt materiale
- Ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
goahtesadji
-
- leirplass
goalki - stille
goargŋut - øke
-
goarráneapmi - forfall
goikeeana - landmasse
gokčat - dekke
-
golahusgálvu - forbruksvare
golbmaollil
-
- tredimensjonal
golggus - væske
golgi - flytende
golladeapmi - erosjon
golmmačiegahas - trekant
golmmačiegatlogut - trekanttall
gomuvuođajohtolatindustriija - romfartsindustri
gorrerehkenastin - forholdsregning
gorri
- forholdet mellom omkretsen og diameteren
- forhold
- gorri gaskal birram...ja diam....
govdodatgráda
- en breddegrad er en tenkt linje i jordens koordinatsystem som går parallelt med ekvator
- breddegrad
- govdodatgráda lea jurddašuvvon linjjá eatnama koordináhtavuogadags mii manná ekváhtoriin paralleallat.
govdodatgráda - breddegrad
govdodatsirkel
- parallelt med ekvator
- breddesirkel
- ekváhtoriin parallealla
govdut - flyte
govus - figur
Govuslohku - Figurtall
grádafierpmádat - gradenett
Guđahas - Kube
guhkesbárot - langbølget
guhkkit go - lengre enn
guhkkodat - lengde
Guhkkodat - Lengde
guhkkodatgráda - lengdegrad
Guhkkodatmihttu - Lengdemål
guhkkodatovttadat - lengdeenhet
guhkkodatsirkel
- meridian, halvsirkel fra pol til pos
- lengdesirkel
- meridiána, beallesirkel polas polii
guhkodatgráda - lengdegrad
gulahallan - kommunikasjon
gullet oktii - hører sammen
guođáhat - parkeringsplass
guollemuohkadeapmi - fiskeforedling
guovddáš - sentrum
Guovddášlinnjá - Midtlinje
guovddášmorena - midtmorene
guovddušteapmi - sentralisering
guovlojuohku - sone
guovtte ollil#is
-
- todimensjonal
gurgalas - rekke
gurra - kløft
hábme - forme
hállanbulljarakkis - snakkeboble
hápmi - form
hápmu - formel
heaŋggoleahki - hengedal
heakkaváralaš - livsfarlig
hieibma - flau vind
hivvodat - mengde
huksehus - bygning
iešbirgenmearri - selvforsyningsgrad
Iešbirgenmearri - sjølbergingsgrad
Iešbirgenmearri - Selvbergingsgrad
iešvuohta - egenskap
ihttin - i morgen
ii-resursavuođđuduvvon industriija
- foredler mellomprodukter til ferdige forbruksvarer
- ikke-ressursbasert industri
- ráhkadit beallebuktagiin gárvves golahusgálvvuid
ikte - i går
Indiaáhpi - Indiahav
Iskkadallan/Guorahallan - Undersøkelse
isobára
- Linjer som går gjennom punkter med samme lufttrykk
- isobar
- Linjját mat mannet čađa čuoggáid main lean seamma áibmodeaddu
isotearbmat
- linjer som går gjennom punkter med samme temperatur
- isotermer
- linjját mat mannet cuoggáid čađa main lea seamma termperaturvra
jáhkehahttivuohta - sannsynlighet
jahkejuohku - årstid
jahkodat - årstid
jalgadas/guolbba - slette
jállogássa - edelgass
jámolašvuohta - dødelighet
jápminoassi - dødsrate
-
Jápmooassi - Dødsrate
Jaskesáhpi - Stillehav
jeaggi - myr
jiehkkečáhci - smeltevann
jiehkkegeahči - brefront
jiehkkejogaávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- breelvmateriale
- ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
jiehkkejogašroggi - spylevannsrenne
jiehkkejohka - breelv
jiehkkenjuovčča - bretunge
jiehkkesárggis
- riper i berget etter isen
- skuringsstripe
- sárggis maid jiehkki lea ráhkadan lássái go lea johtán badjil
jiehkkevuođđu - bresåle
jiekŋagalba - isskjold
jiella - svak vind
jietnadat - intonasjon
Jođiheapmi - Forskyvning
johkadearbmi - elvemæl
johkaguolbba - elveslett
johkajalgadasat - elveslett
johkaluovddahat - elvedelta
johttidiagrámma - flytdiagram
Joraheapmi - Rotasjon
Jorahit - Rotere
jorbadas - kule
jorbalásis
- avrundede fjellknatter etter isen
- rundsva
- lásis maid jiehkki lea jorben
Jorben - Avrunding
jorbet - avrunde (runde av)
juŋgel - jungel
juohkin - deling
Juohkinbihttá - Delestykke
jurdda - hensikt
kalkuláhtor - Lommeregner, kalkulator
Karibiamearas - Karibhavet
kártagovus - kartsymbol
kártamáhttu - kartkunnskap
kártet - kartlegge
kilográmma - kilogram
Kilomehter
- km
- Kilometer
- km
koloniija
- et landområde som befinner seg utenfor moderlandets grenser
- koloni
- eatnamat olggobeale iežas ruovtturiikka
kombinatorihkka - kombinatorikk
-
kongrueansa - kongruens
-
kontineanta - kontinent
kontineantaplahta - kontinentplate
kontineantaplahtagaska - kontinentplateskille
kontinentaaski - kontinetalsokkel
kontinentavielti - kontinetalskråning
konvektiiva njuoskkadat
- Konvektiv nedbør forekommer når lufta nær bakken blir sterkt oppvarmet. Dermed blir noe av lufta lettere enn lufta omkring, og en «pakke» med varmluft stiger til værs omtrent som en stor ballong. Lufta blir etter hvert avkjølt så mye at den ikke lenger kan holde på vanndampen. Da kondenserer noe av vanndampen og det dannes skyer og nedbør. Konvektiv nedbør gir kortvarige og ofte kraftige regnbyger. Konvektiv nedbør er vanlig i tropiske strøk hele året.
- konvektiv nedbør
- Go áibmu bajábealde eatnama lieggana, de goargŋugoahtá lieggaáibmu dassái go fas čoasku. Dalle kondensere čáhcelievla, ja balvvat šaddet ja arvá. Konvektiiva njuoskkadat dagaha dávjá garra ja oanehis arveovttiid.
Koordináhtavuogádat - Koordinatsystem
korállacoagan/korállabodni - korallrev
-
kráhter - krater
kubihkka
-
- kubikk
Kvadráhta - Kvadrat
kvarteara
- de sist 2.7 millioner år av jordas historie
- kvartær
- maŋimuš 2.7 miljovvna jagi eatnama historjjás
láhppit/minus - minus
laskandássi
- (folk og dyr)
- reproduksjonsnivå
- (olbmot ja eallit)
Láskut - Horisontalt
láskut - loddrett
lassáneaddji - økende
lassánit - øke
-
lává - lava
lávttas - fuktig
leahki - elvedal
Leappočiehka
- Større enn 90º
- Stump vinkel
- Stuorát go 90º
leaskalohku - oddetall
leavvan - utbredelse
leavvat - spre seg
liegganjunuš - varmfront
lihkastat - bevegelse
lihttar, litter - liter
liigeábit - bihav
liigemearat - bihav
linnjá - linje
Linnjábihttá - Linjestykke
Linnjádiagrámma - Linjediagram
litosfeara - litosfære
loaččes biegga - lett bris
loaččes biegga - laber bris
loahppabargu - etterarbeid
Logádas - Tidel
logeš - tier
Logešvuogádat - Titallssystemet
Lohkan - Opptelling
lohkat - telle
lohkomearka - fortegn
lohkominsttar - tallmønster
lohkopyramiida - tallpyramide
lohkoráidu - tallfølge
lohku - antall
lohku/logut - tall
lohkuliinnjá - tallinje
lohkuráidu - tallrekke
lossat - tung
lulli/máddi - sør
lullijorbabealli - sørlig halvkule
luoddaneami leahki - riftdal
luoiddahat - delta
luoitin - utslipp
luondduroassu - naturkatastrofe
luondduruovttudoallu - naturalhusholdning
luovusmássa - løsmasse
máŋggačiegahas - mangekant
máhtolokten - Kunnskapsløftet
Máhttolokten - Kunnskapsløftet
máilmmiávus - verdensrommet
máilmmikárta - verdenskart
mangrovevuovdi - mangroveskog
-
mánnu - måned
mántel - mantel
Matematikk - Matematihkka
Mátta-Kiinnáahpi - Sør-Kina-hávet
mausoleum - mausoleum
-
mearraávži - havdyp
Mearrabađaluokta - Bottenviken
mearrabodnepláhta - havbunnsplate
mearradássi - havnivå
mearravulošáhpečielgi - midthavsrygg
Mediána
- Dersom vi har mange tall i stigende rekkefølge, blir det midterste tallet kalt median
- Median
- Jos leat máŋga logu maŋŋálaga, unnimusas stuorámussii, de gohčoduvvo gaskaleamos lohku mediánan. Dat mearkkaša ahte mediánas leat ovttamađe logut goabbatge bealde
mehter - meter
Mehter
- m
- Meter
- m
mekánalaš gollan
- fysisk forvitring
- mekanisk forvitring
- fysalaš gollan
meridiána - meridian
meroštallat - beregne
Meroštit - Beregne
mieđabealli/arvesuoivva - regnskygge
-
mihtidandieđut - måledata
mihtidanreaidu - måleinstrument
Mihtideapmi - Måling
mihtidit - Måle
mihttoálvva - målestokk
mihttolávva - målestokk
mihttolohku - Måltall
mihttoovttadat - måleenhet
Millimehter
- mm
- Millimeter
- mm
minsttar - mønster
minta
- myntenhet
- mynt
- ruhtaovttadat
mirkko - giftig
moakkas - krum
moallananávdnasat - forvitringsmateriale
moallaneapmi - forvitring
Mohkki - Løkke
molsašuddi - variabel
molssašumiid logut - antall kombinasjoner
monsunbiegga - monsun
-
morenaávdnasat - morenemateriale
morenahámit - moreneformer
Multiplikašuvdna/geardun - Multiplikasjon
multiplumma - multiplum
-
naffáš - Kosedyr
namuheaddji - nevner
Namuheaddji - Nevner
namuheaddji - nevner
nástá - tegnestift
našunálačoahkkin - nasjonalforsamling
-
negatiiva logut - negative tall
njammat - absorbere
njealječiegahas - firkant
njealjehas, kvadráhtta - kvadrat
njeaššeeana - våtmarksområde
njiččehas - pattedyr
njiedjat - minke
-
njoammuspire - krypdyr
njoulggočiehka - rett vinkel
njuolggočiegat - vinkelrett på
Njuolggogolmmačiegat - Rettvinklet trekant
njuoskkadat - nedbør
Njuoskkadat - Nedbør
nunatak
- inuittisk; topp som stikker opp av isen
- nunatak
- inuihtagillii; čohkka mii ceaggá beajábealde jieŋa
Nuorat dryas
- tidsperiode, 10 900-9 600 f.kr. Betegner en periode med kaldere klima da breene rykket fram. Dryas octopetala, latinsk navn på reinrose, som vokser i kaldt klima
- Yngre dryas
- Galbmaáigodat mii lei 10 900-9 600 jagi ovdal Kristtusa. Dán áigodagas sturro jiehkit. Namma boahtá latiinnalaš namas nuorssás (dárogillii reinrose), Dryas octopetala. Nuorsárássi šaddá galbma guovlluin
nuorta - øst
nuppáldasealáhus - sekundærnæring
nuppástuvvon báktešládja - omdannet bergart
-
ođđaáigásaš - moderne
Ođđasitbuvttadeamidássi - reproduksjonsnivå
ođassmahtti resursa - fornybarressurs
oainnuhit - avdekke
oaivámuš - høvding
oaivvisrehkenastin - hoderegning
oalgeliehki - sidedal
oanehaš - lav
oanehisbárot - kortbølget
Oanideapme - Forkorting
oapmegálvvut - brukt utstyr
oarji - vest
oassejuogus - utvalg
-
oassemáksin - avdrag
oažžut - pluss
oažžut olles logu - å gå opp
ohcat - lete
okta njealjátoassi ¼ /bealli ½ - en firdel ¼ /halv ½
oktasaščujuheaddji - fellesnevner
oktavuohta - sammenheng
oláhus - rekord
olbmuidvuohta/sivilisašuvdna - sivilisasjon
olgešcoakkal - høyreklikk
olggoš - flate
olgguldas - eksogen
olgobargu - feltarbeid
Olles logut - Hele tall
olles stoarbma - full storm
ollislaš oaidnu - oversikt
olmmošlaskan - befolkningsvekst
olmmošvalljjivuohta? - befolkningsoverskudd
opmodat - eiendom
orienterenkárta - orienteringskart
orkána/čáhceborga - orkan
orográfalaš njuoskkadat
- Orografisk nedbør er nedbør (regn, snø, sludd eller hagl) som oppstår fordi en luftmasse presses oppover et fjell eller en ås (orografisk heving) og blir avkjølt når det blåser. Nedbøren kan være jevn eller bygepreget, avhengig av hvorvidt luften som presses tilværs er stabil eller ustabil.
- orografisk nedbør
- šaddá go njuoska áibmu baggejuvvo bajás alla váriid geažil. Áibmu čoasku, ja dagaha borgga dahje arvvi.
otne - i dag
ovdánahttinriika - utviklingsland
ovdanbuktin - utrykk
ovdehit - presentere
ovtta njálbmái lohkat - telle i kor
ovttadatcuovka
-
- stambrøk
Ovttahámatvuohta - Formlikhet
Ovttamađodat - Ligning
ovttasdoaibma - samspill, samhandling
ovttastus - sammenheng
Ovttastuvvon govvosat - Sammensatte figuer
ovttastuvvon logut - sammensatte tall
ovtteš - ener
paleialaš
- veldig gammel
- paleisk
- hirbmat boaris
Parallealla linjját - Parallelle linjer
paralleallográmma
-
- parallellogram
Paralleallográmma - Parallellogram
Persialuokta - Persiabukta
Peršpektiivvatevdnen - Perspektivtegning
plánaekonomiija
-
- planøkonomi
pogroma/doarrádallan - Pogrom
-
polarágierdu - polarsirkel
poláraravda - polarfront
Positiiva logut - Positive tall
prisma - prisme
Proseanta - Prosent
pyramiida - pyramide
ráŋggáštuskoloniija - Straffekoloni
-
radius - radius
rádjá
-
- grense
rádjoresursa, ii-ođassmahtti resursa - ikkefornybar ressurs
ráfáidahttojuvvon elliidguovlu - dyrereservat
rággi
- papirstrimmel
- strimmel
- bábirrággi
ráhkkaneapmi - forarbeid
rámmabuvttadahkki - rammefaktor
ránnjáčiehka - nabovinkel
ravda - kant
ravda - kant
rávdnji - strøm
reaida
-
- kontant
Rehketárka - Regneark
rehketovdanbuktin - regneuttrykk
reidet - foredle
rektáŋgel - rektangel
Rektáŋgel - Rektangel
resursadoahpa - ressursbegrep
resursavuođđuduvvon industriija
- har stort forbruk av råvarer i forhold til produsjonsverdien
- resurssbasert industri
- geavaha ollu vuođđoávdnasiid dan ektui mii lea buvttadusárvu
riđđu - stiv kuling
riddonašuvdna - kystnasjon
riddu - kyst
riegádanoassi - fødselsrate
riegádahttinbadjebáza - fødselsoverskudd
riegádahttinoassi - fødselsrate
-
riegádandávjodat - fødselshyppighet
riegádanoassi - fødselsrate
rihkku - komma
riibma - lekter
riibma ja gurgalus - rim og regle
riika
-
- land/nasjon
roassu - katastrofe
rohttodávda/epidemiija - epidemi
Romba - Rombe
romerlogut - romertall
ruđalaš guovddáš - finansiell sentrum
ruitoroggi
- grop i grusen etter at isklumpen hadde smeltet
- dødisgrop
- roggi mii lea báhcán maŋŋá go čievrra sisjiekŋa lei suddan
ruktoárka - ruteark
ruktofierpmádat - rutenett
ruođđorehkenastin - Parantesregning
ruođđu - parantes
ruovdemáđi - jernbane
ruvtto - rute
Saddjái hámit - Romlige former
sahkkui - fruktbar
sajádat - plassering
-
sárggis - strek
sátneoahppankoarta - ordlæringskort
sáttočasttas - sanddyne
sáttogáddi - sandstrand
sáttogeađgi - sandstein
sáttomeahcci/sáttoáhpi - ørken
savanná
- Tørre gressletter med spredte trær. Finnes i Afrika, Sør-Amerika, finnes også i Australia og Madagaskar
- savanne
- Goike suoidneduolbbážat ja muorat duohkot dákka. Leat Afrihkás, Mátta-Amerihkás, gávdnojit maiddái Australias ja Madagaskaris.
savanna/suoidneáhpi/gieddeáhpi
-
- savanne
seaguhus - blanding
seahkálas lohku - blandet tall
seahtta
-
- sats
seamma guhkki - like lang
seamma ollu - like mange
seamma stuoris dahje stuorit go - lik eller større enn
seamma stuoris dahje uhcit go/unnit go - lik eller mindre enn
seamma stuoris go - lik
seassat, iskkadit - eksperimentere
sedimeanta - sediment
sedimenta báktešládja - sedimentær bergart
-
Sektordiagrámma - Sektordiagram
sieivavuohta - ekthet
Siffar - Siffer
Siidoduolbbáš - sideflate
sirkel - sirkel
siseana - innland
siskkáldas - endogen
siskkáldassoahti - borgerkrig
siskkildasreakšuvdna - kjernereaksjon
siskkoš - kjerne
sitnuáhpi - steppe
-
skajá - skur, skjul
soaittáhat - tilfeldighet
soliflukšuvdna
- langsom sig av løsmateriale nedover en skråning
- solifluksjon
- go njuoska eana siivot johtá vilttiin vulos ja šaddet máhcit
Speadjalastin - Speiling
Speadjalastit - Speile
speajalsymmetriija - speilsymmetri
stáhpi - stav
Statestihkka - Statestikk
stoalpodiagrámma - Søylediagram
stoarbma - liten storm
straktovulkána
- har bratte sider
- straktovulkan
- leat ceakko siiddut
stuorát - større
stuorát go
- 6 > 4
- større enn
- 6 > 4
Stuorát go - Større enn
stuorraváldi - stormakt
stuorrunrádjá - vekstrate
Subtrakšuvdna - Subtraksjon
sulliirehkenastin - overslagsregning
sumpa - sump
suodji - beskyttelse
suoidnemeahcci, sitnuáhpi
- russisk "stepj", flate, trebare sletter, gressvegitasjon
- steppe
- duolba muorahis eatnamat gos dušše suoinnit šaddet
suologeavli - øybuer
suolojoavkkut - øygrupper
suonjardeapmi - stråling
supmi - sum
suspešuvdna
- de fineste materialet som svever fritt i vannmassen el. løsning
- suspesjon
- smávimus ávdnasat luovosčázis
sylinddar - sylinder
symmetriija - symmetri
Symmetriijalinnjá - Symmetrilinje
šaddadit - dyrke
šaddan/šaddogeardi - vegetasjon
šaddoeana
- jord med tanke på dyrkbarhet
- jordsmonn
- eana mas lea sáhka šattolašvuođas
šaddoeatnamat - vekstområder
šládja - art
tabealla - tabell
temperatuvra golladeapmi - temperaturforvitring
temperatuvramihttár - temperaturmåler
termohalin birrajođaldat
- global vannsirkulasjon pga ulikheter i temperatur (termo) og saltholdighet (halin)
- termohalin sirkulasjon
- globalalaš čáhce birrajođaldat go lea erohus temperatuvrras (termo) ja sáltehivvodagas (halin)
tertiálaealáhus - tertiærnæring
tertieara
- tidsepoke fra 65 millioner år til 2.7 millioner år
- tertiær
- áigodat 65 miljovnnas 2.7 miljovnna jagi rádjái
tiibmu - klokke
tiibmu, minukta, badjel, váile - time, minutt, over, på
topográfalaš - topografisk
topografiija - topografi
-
Trapesa - Trapes
uhciduvvon - forminsket
unnimus - minst
unnimusas stuorámussii - stigende rekkefølge
unnit - mindre, færrest
unnit go
- 1 < 3
- mindre enn
- 1 < 3
Unnit go - Mindre enn
váldeguovlu/provinsa - provins
-
várdu - oversikt
várreduolbbáš - fjellplatå
várreráidomáhcastat - fjellkjedefoldinger
várreráidu - fjellkjede
vealalaš - ulik
vealalaš, ii leat seamma stuoris - ulikt
viđačiegahas - femkant
vielti - skråning
Viiddideapmi - Utvidning
Viiddiduvvon hápmi
- ( 325= 300+20+5)
- Utvidet form
- ( 325= 300+20+5)
Viidodat - Overflate
virolaš
-
- regulær
vudjonávnnas - avsetningsmateriale
vulkána - vulkan
vulkánjamáhus - vulkanutbrudd
vuođđoávnnas
-
- råvare
vuođđoávnnas - råstoff
vuođđoealáhus - primærnæring
vuođđolinnjá - grunnlinje
vuođđometálla - råmtall
vuođđoolju - råolje
vuođđoviidudat - bunnflate
vuodjut - synke
vuogáidahttit - systematisere
vuoiŋŋaščaskkástat - hjerneslag
vuolimushaddi - minstepris
vuollegisdeatta - lavtrykk
vuollegiseatnamat - lavland
vuopmi - skogsdal
vuorru - rekkefølge
vuostáiváldi - mottaker
vuosttasbuolva sisafárrejeaddji - førstegenerasjonsinnvandrer
-
vuovda - fuglekasse
vuovdi - skog
Weichsel
- siste istid i Nord-Europa
- Weichsel
- maŋimuš jiekŋaáigi Davvi-Eurohpas