Buot     Matematihkka     Geografiija     Sámegiella

425 vuorkkás. Čájeha - 425

Sortere sámegillii Sorter på norsk
   
áhpebodnepláhta - havbunnsplate
áhpebodni
-
- havbunn
áhpegorsa - dyphavskløft
áhpegorsagierdu - dyphavsgrøfter i ring
-
áhpeláirá - havleire
áhperádjá
- marin av gresk, hav. Grense for havnivå etter siste istid
- marin grense
- bajimus mearradássi maŋimuš jiekŋaáigge maŋŋá
áhpesáttu - havsand
áhpevárreč;ielgi
-
- midthavsrygg
áibmodeatta - lufttrykk
áibmogeardi - atmosfære
áibmolávttas - luftfuktighet
áibmonuoskkideapmi - luftforurensning
álbmotfáhkkalaskan - befolkningseksplosjon
-
álbmotgovvádus - befolkningsbeskrivelse
álbmotmeahci - Nasjonalpark
Álbmotoahppu - Befolkningslære
álbmotovdáneapmi - befolkningsutvikling
álbmotpyramida - befolkningspyramide
-
álgoveahkki - førstehjelp
alladeatta - høytrykk
alladuolbbáš - høyslette
allaeatnamat
-
- høyland
Allagáisá - Alpe
állečiehka - helningsvinkel
allodat - høyde
allodaterohus - høydeforskjell
allodatgeavli
- kurve på kartet som vise sammehøydenivå i terrenget
- høydekurve
- geavllit kárttas mat čájehit seamma dáset allodaga luonddus
almmiguovlu - himmelretning
almmustit - offentliggjøre/utgi
Arabiaáhpi - Arabiahav
arvevuovdi - regnskog
árvvoštallat - vurdere
assái - tykk
-
Atlanteráhpi - Atlanterhav
atolla/korállasulloš - atoll
-
ávnnas - materiale
ávnnas - stoff
ávnnasvuodjon
- løsmateriale som blir avsatt under transport av is eller vann
- avsetning
- luovosávnnas mii "vuodju" dahje báhcá go fievrriduvvo čázis/jieŋas
báhkkabáiki - varm flekk
-
bákteluoddaneamit/várreluoddaneamit - forkastninger
báktesárgosat - helleristninger
báktesullot - skjærgård
báktešládja - bergart
báktevuođđu - berggrunn
bákti - berg
bálddastahttit
-
- sammenlikne
bálvalusdoaibma - tjenesteyting
bálvalusservodat - servicesamfunn
bargosajiidmearri - sysselsetting
bárru - bølge
beaivvášsuonjarpanela - solcellepanel
Bengalluokta - Bengalbukta
Beringáhpi - Beringshav
bieggagivrodat - vindstyrke
biresbirjejeaddji - velstand
birgendássi - levestandard
birrajohtinresursa - kretsløpsressurs
birrajohttin - kretsløp
bivdosadji - fangstplass
boagán
- f.eks: barskogbelte
- belte
- omd. goahccevuovdeboagán
boarddabánit - trappetrinn
bodnečáhci - grunnvann
borjjastit - seile
buolašgolladeapmi - frostsprengning
buolašluoddaneapmi - frostsprengning
buolašmollen - frostsprengning
buolža
- langstrakt morenerygg
- esker
- guhkedáleš sátto/čievračielgi
buvttadit - produsere
ceavzilis ovdánahttin - bærekraftig utvikling
coahki - grunn
coriolisčuozahus
- jordrotasjonens avbøyende virkning som fører til at luft og havstrømmer bøyes mot høyre på den nordlige halvkule og mot venstre på den sørlige
- corioliseffekten
- eanajorrama váikkuhus mii dagaha ahte áibmo ja áhperávnnjit sojahuvvojit olgeš guvlui davábealde ekváhtora ja gurut guvlui fas máttabealde
cunami - tsunami
cuovka - brøk
čáhceearru - vannskille
čáhcekanála - vannkanal
čálgostáhta - velferdsstat
čavges/čavga biegga - frisk bris
čemihkalaš gollan - kjemisk forvitring
čiekŋalisáhpebotni - dyphavsbunn
čiekŋalisáhpegoivvohat - dyphavsgrøft
čiekŋalisáhperoggi - dyphavsgrop
čieŋal - dyp
čievračorru - drumlin
čilget - forklare
čoahkkebáiki - tettsted
čujuha - vise
-
dádjadit - finne vei
dáhtonrádjá - datolinje
dálki - vær
dálkkádat - klima
dálkkádat - klima
dássádatlinnjá
- er skillet mellom næringsområdet og avsmeltningsområdet i en bre
- likevektslinje
- mii sirre šaddanguovllu ja suddanguovllu jiehkis, muitala gokko geasis suddá muohta seamma ollu go mii dálvet boahtá jiehkkái
dássedis - konstant
dássi - nivå
dávggas - seig
davvi - nord
Davvijiekŋaáhpi - Nordishavet
davvijorbabealli - nordlig halvkule
deaddu - trykk
Demografiija
-
- Demografi
didnogeađgi - flinkstein
dieđaalmmái - vitenskapsmann
dieđihanvuogádat - meldesystem
dieđihit - opplyse
dievvá - bakketopp
divrrasgeađgi - edelsten
doarggisteapmi - skjelv
dollagierdu - ildringen
drumlin
- "sigarformet" rygg bestående av morenematerialer og som ble dannet under breen. Lengderetningen tilsvarer retningen isbreen beveger seg. Drumlin er isk ord, og betyr "liten rygg".
- drumlin
- Sigarhámat guhkedáleš čievračorut, ja mat šadde jiehki vuolde. Dás oaidná guđe guvlui jiehki lea johtán, vuosttabealde lea čoru alit go mieđabealde. Drumlin lea irška sátni ja mearkkaša “smávva čielgi”.
dukta - gjødsel
dulvi - flom
duođaštit - bevise
duolbbas - flat
duolloduottar/girseduottar - tundra
duollu - tele
ealibat - levende vesener
eallinvuođđu/birgenvuođđu - livsgrunnlag
eallinvuogidávda - livsstilssykdom
eallinvuogirievdadus - livsstilsendring
ealliplankton - dyreplankton
-
eamiáigi/álgoáigi - urtid
eana - land
eanabajoš - jordoverflaten
eanadat - landskap
eanadathápmi - landskapsform
eanagarra - jordskorpe
eanagarraráhku? - jordskorpesprekk
eanaguovlu - landområde
eanahámit - landformer
eanandoarggástus - jordskjelv
eanangarrapláhta - Jordskorpeplate
eanangeara - jordoverflate
eananjorbadas - jordkloden
eanapláhta - jordplate
eanasiskkoš - jordens indre
eanauđas - jordras
eiseválddit - myndigheter
ekonomálaš birrajohtin - økonomisk kretsløp
ekváhtor - ekvator
ekviguhkkodat
- høydeforskjellen mellom to høydekurver
- ekvidistanse
- allodaterohus guovtti allodatgeavlli gaskkas
erošuvdna
- geologisk prosess der ytre krefter river løs materiale og frakter fra et sted til annen
- erosjon
- proseassa gos olggudasfámut luvvejit ávdnasiid ja sirdet daid ovtta sajis nubbái
fápmu - kraft
fievrridanboagán - transportbånd
gáddelinnjá - standlinje
galbarihcci - skilpadde
galbavulkana
- har slake sider
- skjoldvulkan
- leat njoides siiddut
galbmanjunuš - kaldfront
gáldu - kilde
gálvofievrridangávpot - havneby
garra biegga - liten kuling
garra riđđu - sterk kuling
garranbáktešládjá - størknet bergart
gaska - avstand
-
gaskaáhpečielgi - midthavsrygg
gaskaáhpedálkkádat - middelhavsklima
gaskaáigi
-
- middelalder
gaskatlantalaščielgi - Midtatlantiskrygg
gaskkal - mellom
gaskkamearalaččat - gjennomsnittlig
gássat - tykk
-
gávdnoštupmi - forekomst
gávnnahit - finne ut
geađgeávnnas - steinmateriale
geahčemorena
- haug, morenerygga
- endemorene
- čorru, dievvá, buolža
geailohábmi - kjegleform
gearddit - lagdelt
gefiidguovlu/šlumma - slum
-
geográfalaš govdodat - geografisk bredde
geográfalaš guhkkodat - geografisk lengde
geográfalaš guovlu - geografisk område
geologiija
-
- geologi
gilvvavisti - drivhus
gilvvavisttičuozahus - drivhuseffekt
-
girsi - permafrost
girsi - tele
glasifluvialalaš ávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- glasifluvialt materiale
- Ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
goalki - stille
goargŋut - øke
-
goarráneapmi - forfall
goikeeana - landmasse
gokčat - dekke
-
golahusgálvu - forbruksvare
golgi - flytende
golladeapmi - erosjon
gomuvuođajohtolatindustriija - romfartsindustri
govdodatgráda
- en breddegrad er en tenkt linje i jordens koordinatsystem som går parallelt med ekvator
- breddegrad
- govdodatgráda lea jurddašuvvon linjjá eatnama koordináhtavuogadags mii manná ekváhtoriin paralleallat.
govdodatgráda - breddegrad
govdodatsirkel
- parallelt med ekvator
- breddesirkel
- ekváhtoriin parallealla
govdut - flyte
grádafierpmádat - gradenett
guhkesbárot - langbølget
guhkkodatgráda - lengdegrad
guhkkodatsirkel
- meridian, halvsirkel fra pol til pos
- lengdesirkel
- meridiána, beallesirkel polas polii
guhkodatgráda - lengdegrad
guollemuohkadeapmi - fiskeforedling
guovddášmorena - midtmorene
guovddušteapmi - sentralisering
guovlojuohku - sone
gurra - kløft
hábme - forme
heaŋggoleahki - hengedal
heakkaváralaš - livsfarlig
hieibma - flau vind
hivvodat - mengde
huksehus - bygning
iešbirgenmearri - selvforsyningsgrad
Iešbirgenmearri - sjølbergingsgrad
Iešbirgenmearri - Selvbergingsgrad
ii-resursavuođđuduvvon industriija
- foredler mellomprodukter til ferdige forbruksvarer
- ikke-ressursbasert industri
- ráhkadit beallebuktagiin gárvves golahusgálvvuid
Indiaáhpi - Indiahav
isobára
- Linjer som går gjennom punkter med samme lufttrykk
- isobar
- Linjját mat mannet čađa čuoggáid main lean seamma áibmodeaddu
isotearbmat
- linjer som går gjennom punkter med samme temperatur
- isotermer
- linjját mat mannet cuoggáid čađa main lea seamma termperaturvra
jahkodat - årstid
jalgadas/guolbba - slette
jállogássa - edelgass
jámolašvuohta - dødelighet
jápminoassi - dødsrate
-
Jápmooassi - Dødsrate
Jaskesáhpi - Stillehav
jeaggi - myr
jiehkkečáhci - smeltevann
jiehkkegeahči - brefront
jiehkkejogaávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- breelvmateriale
- ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
jiehkkejogašroggi - spylevannsrenne
jiehkkejohka - breelv
jiehkkenjuovčča - bretunge
jiehkkesárggis
- riper i berget etter isen
- skuringsstripe
- sárggis maid jiehkki lea ráhkadan lássái go lea johtán badjil
jiehkkevuođđu - bresåle
jiekŋagalba - isskjold
jiella - svak vind
johkadearbmi - elvemæl
johkaguolbba - elveslett
johkajalgadasat - elveslett
johkaluovddahat - elvedelta
jorbalásis
- avrundede fjellknatter etter isen
- rundsva
- lásis maid jiehkki lea jorben
juŋgel - jungel
Karibiamearas - Karibhavet
kártagovus - kartsymbol
kártamáhttu - kartkunnskap
kártet - kartlegge
koloniija
- et landområde som befinner seg utenfor moderlandets grenser
- koloni
- eatnamat olggobeale iežas ruovtturiikka
kontineanta - kontinent
kontineantaplahta - kontinentplate
kontineantaplahtagaska - kontinentplateskille
kontinentaaski - kontinetalsokkel
kontinentavielti - kontinetalskråning
konvektiiva njuoskkadat
- Konvektiv nedbør forekommer når lufta nær bakken blir sterkt oppvarmet. Dermed blir noe av lufta lettere enn lufta omkring, og en «pakke» med varmluft stiger til værs omtrent som en stor ballong. Lufta blir etter hvert avkjølt så mye at den ikke lenger kan holde på vanndampen. Da kondenserer noe av vanndampen og det dannes skyer og nedbør. Konvektiv nedbør gir kortvarige og ofte kraftige regnbyger. Konvektiv nedbør er vanlig i tropiske strøk hele året.
- konvektiv nedbør
- Go áibmu bajábealde eatnama lieggana, de goargŋugoahtá lieggaáibmu dassái go fas čoasku. Dalle kondensere čáhcelievla, ja balvvat šaddet ja arvá. Konvektiiva njuoskkadat dagaha dávjá garra ja oanehis arveovttiid.
korállacoagan/korállabodni - korallrev
-
kráhter - krater
kvarteara
- de sist 2.7 millioner år av jordas historie
- kvartær
- maŋimuš 2.7 miljovvna jagi eatnama historjjás
laskandássi
- (folk og dyr)
- reproduksjonsnivå
- (olbmot ja eallit)
lassáneaddji - økende
lassánit - øke
-
lává - lava
lávttas - fuktig
leahki - elvedal
leavvan - utbredelse
leavvat - spre seg
liegganjunuš - varmfront
lihkastat - bevegelse
liigeábit - bihav
liigemearat - bihav
litosfeara - litosfære
loaččes biegga - lett bris
loaččes biegga - laber bris
lulli/máddi - sør
lullijorbabealli - sørlig halvkule
luoddaneami leahki - riftdal
luoiddahat - delta
luoitin - utslipp
luondduroassu - naturkatastrofe
luondduruovttudoallu - naturalhusholdning
luovusmássa - løsmasse
Máhttolokten - Kunnskapsløftet
máilmmiávus - verdensrommet
máilmmikárta - verdenskart
mangrovevuovdi - mangroveskog
-
mántel - mantel
Mátta-Kiinnáahpi - Sør-Kina-hávet
mausoleum - mausoleum
-
mearraávži - havdyp
Mearrabađaluokta - Bottenviken
mearrabodnepláhta - havbunnsplate
mearradássi - havnivå
mearravulošáhpečielgi - midthavsrygg
mekánalaš gollan
- fysisk forvitring
- mekanisk forvitring
- fysalaš gollan
meridiána - meridian
mieđabealli/arvesuoivva - regnskygge
-
mihtidanreaidu - måleinstrument
mihttoálvva - målestokk
mirkko - giftig
moallananávdnasat - forvitringsmateriale
moallaneapmi - forvitring
monsunbiegga - monsun
-
morenaávdnasat - morenemateriale
morenahámit - moreneformer
namuheaddji - nevner
našunálačoahkkin - nasjonalforsamling
-
njammat - absorbere
njeaššeeana - våtmarksområde
njiččehas - pattedyr
njiedjat - minke
-
njoammuspire - krypdyr
njuoskkadat - nedbør
nunatak
- inuittisk; topp som stikker opp av isen
- nunatak
- inuihtagillii; čohkka mii ceaggá beajábealde jieŋa
Nuorat dryas
- tidsperiode, 10 900-9 600 f.kr. Betegner en periode med kaldere klima da breene rykket fram. Dryas octopetala, latinsk navn på reinrose, som vokser i kaldt klima
- Yngre dryas
- Galbmaáigodat mii lei 10 900-9 600 jagi ovdal Kristtusa. Dán áigodagas sturro jiehkit. Namma boahtá latiinnalaš namas nuorssás (dárogillii reinrose), Dryas octopetala. Nuorsárássi šaddá galbma guovlluin
nuorta - øst
nuppáldasealáhus - sekundærnæring
nuppástuvvon báktešládja - omdannet bergart
-
ođđaáigásaš - moderne
Ođđasitbuvttadeamidássi - reproduksjonsnivå
ođassmahtti resursa - fornybarressurs
oaivámuš - høvding
oalgeliehki - sidedal
oanehisbárot - kortbølget
oarji - vest
ohcat - lete
oktavuohta - sammenheng
oláhus - rekord
olbmuidvuohta/sivilisašuvdna - sivilisasjon
olgguldas - eksogen
olles stoarbma - full storm
olmmošlaskan - befolkningsvekst
olmmošvalljjivuohta? - befolkningsoverskudd
opmodat - eiendom
orienterenkárta - orienteringskart
orkána/čáhceborga - orkan
orográfalaš njuoskkadat
- Orografisk nedbør er nedbør (regn, snø, sludd eller hagl) som oppstår fordi en luftmasse presses oppover et fjell eller en ås (orografisk heving) og blir avkjølt når det blåser. Nedbøren kan være jevn eller bygepreget, avhengig av hvorvidt luften som presses tilværs er stabil eller ustabil.
- orografisk nedbør
- šaddá go njuoska áibmu baggejuvvo bajás alla váriid geažil. Áibmu čoasku, ja dagaha borgga dahje arvvi.
ovdánahttinriika - utviklingsland
ovttasdoaibma - samspill, samhandling
paleialaš
- veldig gammel
- paleisk
- hirbmat boaris
Persialuokta - Persiabukta
plánaekonomiija
-
- planøkonomi
pogroma/doarrádallan - Pogrom
-
polarágierdu - polarsirkel
poláraravda - polarfront
ráŋggáštuskoloniija - Straffekoloni
-
rádjá
-
- grense
rádjoresursa, ii-ođassmahtti resursa - ikkefornybar ressurs
ráfáidahttojuvvon elliidguovlu - dyrereservat
ravda - kant
rávdnji - strøm
reidet - foredle
resursadoahpa - ressursbegrep
resursavuođđuduvvon industriija
- har stort forbruk av råvarer i forhold til produsjonsverdien
- resurssbasert industri
- geavaha ollu vuođđoávdnasiid dan ektui mii lea buvttadusárvu
riđđu - stiv kuling
riddonašuvdna - kystnasjon
riddu - kyst
riegádanoassi - fødselsrate
riegádahttinbadjebáza - fødselsoverskudd
riegádahttinoassi - fødselsrate
-
riegádandávjodat - fødselshyppighet
riegádanoassi - fødselsrate
riika
-
- land/nasjon
roassu - katastrofe
rohttodávda/epidemiija - epidemi
ruđalaš guovddáš - finansiell sentrum
ruitoroggi
- grop i grusen etter at isklumpen hadde smeltet
- dødisgrop
- roggi mii lea báhcán maŋŋá go čievrra sisjiekŋa lei suddan
ruovdemáđi - jernbane
sahkkui - fruktbar
sajádat - plassering
-
sáttočasttas - sanddyne
sáttogáddi - sandstrand
sáttogeađgi - sandstein
sáttomeahcci/sáttoáhpi - ørken
savanná
- Tørre gressletter med spredte trær. Finnes i Afrika, Sør-Amerika, finnes også i Australia og Madagaskar
- savanne
- Goike suoidneduolbbážat ja muorat duohkot dákka. Leat Afrihkás, Mátta-Amerihkás, gávdnojit maiddái Australias ja Madagaskaris.
savanna/suoidneáhpi/gieddeáhpi
-
- savanne
seaguhus - blanding
sedimeanta - sediment
sedimenta báktešládja - sedimentær bergart
-
sieivavuohta - ekthet
siseana - innland
siskkáldas - endogen
siskkáldassoahti - borgerkrig
siskkildasreakšuvdna - kjernereaksjon
siskkoš - kjerne
sitnuáhpi - steppe
-
skajá - skur, skjul
soliflukšuvdna
- langsom sig av løsmateriale nedover en skråning
- solifluksjon
- go njuoska eana siivot johtá vilttiin vulos ja šaddet máhcit
stoarbma - liten storm
straktovulkána
- har bratte sider
- straktovulkan
- leat ceakko siiddut
stuorraváldi - stormakt
stuorrunrádjá - vekstrate
sumpa - sump
suodji - beskyttelse
suoidnemeahcci, sitnuáhpi
- russisk "stepj", flate, trebare sletter, gressvegitasjon
- steppe
- duolba muorahis eatnamat gos dušše suoinnit šaddet
suologeavli - øybuer
suolojoavkkut - øygrupper
suonjardeapmi - stråling
suspešuvdna
- de fineste materialet som svever fritt i vannmassen el. løsning
- suspesjon
- smávimus ávdnasat luovosčázis
šaddadit - dyrke
šaddan/šaddogeardi - vegetasjon
šaddoeana
- jord med tanke på dyrkbarhet
- jordsmonn
- eana mas lea sáhka šattolašvuođas
šaddoeatnamat - vekstområder
šládja - art
temperatuvra golladeapmi - temperaturforvitring
termohalin birrajođaldat
- global vannsirkulasjon pga ulikheter i temperatur (termo) og saltholdighet (halin)
- termohalin sirkulasjon
- globalalaš čáhce birrajođaldat go lea erohus temperatuvrras (termo) ja sáltehivvodagas (halin)
tertiálaealáhus - tertiærnæring
tertieara
- tidsepoke fra 65 millioner år til 2.7 millioner år
- tertiær
- áigodat 65 miljovnnas 2.7 miljovnna jagi rádjái
topográfalaš - topografisk
topografiija - topografi
-
uhciduvvon - forminsket
váldeguovlu/provinsa - provins
-
várreduolbbáš - fjellplatå
várreráidomáhcastat - fjellkjedefoldinger
várreráidu - fjellkjede
vielti - skråning
vudjonávnnas - avsetningsmateriale
vulkána - vulkan
vulkánjamáhus - vulkanutbrudd
vuođđoávnnas
-
- råvare
vuođđoávnnas - råstoff
vuođđoealáhus - primærnæring
vuođđometálla - råmtall
vuođđoolju - råolje
vuodjut - synke
vuoiŋŋaščaskkástat - hjerneslag
vuolimushaddi - minstepris
vuollegisdeatta - lavtrykk
vuollegiseatnamat - lavland
vuopmi - skogsdal
vuostáiváldi - mottaker
vuosttasbuolva sisafárrejeaddji - førstegenerasjonsinnvandrer
-
vuovdi - skog
Weichsel
- siste istid i Nord-Europa
- Weichsel
- maŋimuš jiekŋaáigi Davvi-Eurohpas