Buot     Matematihkka     Geografiija     Sámegiella

744 vuorkkás. Čájeha - 744

Sortere sámegillii Sorter på norsk
   
Weichsel
- siste istid i Nord-Europa
- Weichsel
- maŋimuš jiekŋaáigi Davvi-Eurohpas
vuovdi - skog
vuovda - fuglekasse
vuosttasbuolva sisafárrejeaddji - førstegenerasjonsinnvandrer
-
vuostáiváldi - mottaker
vuorru - rekkefølge
vuopmi - skogsdal
vuollegiseatnamat - lavland
vuollegisdeatta - lavtrykk
vuolimushaddi - minstepris
vuoiŋŋaščaskkástat - hjerneslag
vuogáidahttit - systematisere
vuodjut - synke
vuođđoviidudat - bunnflate
vuođđoolju - råolje
vuođđometálla - råmtall
vuođđolinnjá - grunnlinje
vuođđoealáhus - primærnæring
vuođđoávnnas
-
- råvare
vuođđoávnnas - råstoff
vulkánjamáhus - vulkanutbrudd
vulkána - vulkan
vudjonávnnas - avsetningsmateriale
virolaš
-
- regulær
Viidodat - Overflate
Viiddiduvvon hápmi
- ( 325= 300+20+5)
- Utvidet form
- ( 325= 300+20+5)
Viiddideapmi - Utvidning
vielti - skråning
viđačiegahas - femkant
vealalaš, ii leat seamma stuoris - ulikt
vealalaš - ulik
várreráidu - fjellkjede
várreráidomáhcastat - fjellkjedefoldinger
várreduolbbáš - fjellplatå
várdu - oversikt
váldeguovlu/provinsa - provins
-
unnit go
- 1 < 3
- mindre enn
- 1 < 3
Unnit go - Mindre enn
unnit - mindre, færrest
unnimusas stuorámussii - stigende rekkefølge
unnimus - minst
uhciduvvon - forminsket
Trapesa - Trapes
topografiija - topografi
-
topográfalaš - topografisk
tiibmu, minukta, badjel, váile - time, minutt, over, på
tiibmu - klokke
tertieara
- tidsepoke fra 65 millioner år til 2.7 millioner år
- tertiær
- áigodat 65 miljovnnas 2.7 miljovnna jagi rádjái
tertiálaealáhus - tertiærnæring
termohalin birrajođaldat
- global vannsirkulasjon pga ulikheter i temperatur (termo) og saltholdighet (halin)
- termohalin sirkulasjon
- globalalaš čáhce birrajođaldat go lea erohus temperatuvrras (termo) ja sáltehivvodagas (halin)
temperatuvramihttár - temperaturmåler
temperatuvra golladeapmi - temperaturforvitring
tabealla - tabell
šládja - art
šaddoeatnamat - vekstområder
šaddoeana
- jord med tanke på dyrkbarhet
- jordsmonn
- eana mas lea sáhka šattolašvuođas
šaddan/šaddogeardi - vegetasjon
šaddadit - dyrke
Symmetriijalinnjá - Symmetrilinje
symmetriija - symmetri
sylinddar - sylinder
suspešuvdna
- de fineste materialet som svever fritt i vannmassen el. løsning
- suspesjon
- smávimus ávdnasat luovosčázis
supmi - sum
suonjardeapmi - stråling
suolojoavkkut - øygrupper
suologeavli - øybuer
suoidnemeahcci, sitnuáhpi
- russisk "stepj", flate, trebare sletter, gressvegitasjon
- steppe
- duolba muorahis eatnamat gos dušše suoinnit šaddet
suodji - beskyttelse
sumpa - sump
sulliirehkenastin - overslagsregning
Subtrakšuvdna - Subtraksjon
stuorrunrádjá - vekstrate
stuorraváldi - stormakt
stuorát go
- 6 > 4
- større enn
- 6 > 4
Stuorát go - Større enn
stuorát - større
straktovulkána
- har bratte sider
- straktovulkan
- leat ceakko siiddut
stoarbma - liten storm
stoalpodiagrámma - Søylediagram
Statestihkka - Statestikk
stáhpi - stav
speajalsymmetriija - speilsymmetri
Speadjalastit - Speile
Speadjalastin - Speiling
soliflukšuvdna
- langsom sig av løsmateriale nedover en skråning
- solifluksjon
- go njuoska eana siivot johtá vilttiin vulos ja šaddet máhcit
soaittáhat - tilfeldighet
skajá - skur, skjul
sitnuáhpi - steppe
-
siskkoš - kjerne
siskkildasreakšuvdna - kjernereaksjon
siskkáldassoahti - borgerkrig
siskkáldas - endogen
siseana - innland
sirkel - sirkel
Siidoduolbbáš - sideflate
Siffar - Siffer
sieivavuohta - ekthet
Sektordiagrámma - Sektordiagram
sedimenta báktešládja - sedimentær bergart
-
sedimeanta - sediment
seassat, iskkadit - eksperimentere
seamma stuoris go - lik
seamma stuoris dahje uhcit go/unnit go - lik eller mindre enn
seamma stuoris dahje stuorit go - lik eller større enn
seamma ollu - like mange
seamma guhkki - like lang
seahtta
-
- sats
seahkálas lohku - blandet tall
seaguhus - blanding
savanna/suoidneáhpi/gieddeáhpi
-
- savanne
savanná
- Tørre gressletter med spredte trær. Finnes i Afrika, Sør-Amerika, finnes også i Australia og Madagaskar
- savanne
- Goike suoidneduolbbážat ja muorat duohkot dákka. Leat Afrihkás, Mátta-Amerihkás, gávdnojit maiddái Australias ja Madagaskaris.
sáttomeahcci/sáttoáhpi - ørken
sáttogeađgi - sandstein
sáttogáddi - sandstrand
sáttočasttas - sanddyne
sátneoahppankoarta - ordlæringskort
sárggis - strek
sajádat - plassering
-
sahkkui - fruktbar
Saddjái hámit - Romlige former
ruvtto - rute
ruovdemáđi - jernbane
ruođđu - parantes
ruođđorehkenastin - Parantesregning
ruktofierpmádat - rutenett
ruktoárka - ruteark
ruitoroggi
- grop i grusen etter at isklumpen hadde smeltet
- dødisgrop
- roggi mii lea báhcán maŋŋá go čievrra sisjiekŋa lei suddan
ruđalaš guovddáš - finansiell sentrum
romerlogut - romertall
Romba - Rombe
rohttodávda/epidemiija - epidemi
roassu - katastrofe
riika
-
- land/nasjon
riibma ja gurgalus - rim og regle
riibma - lekter
rihkku - komma
riegádanoassi - fødselsrate
riegádandávjodat - fødselshyppighet
riegádahttinoassi - fødselsrate
-
riegádahttinbadjebáza - fødselsoverskudd
riegádanoassi - fødselsrate
riddu - kyst
riddonašuvdna - kystnasjon
riđđu - stiv kuling
resursavuođđuduvvon industriija
- har stort forbruk av råvarer i forhold til produsjonsverdien
- resurssbasert industri
- geavaha ollu vuođđoávdnasiid dan ektui mii lea buvttadusárvu
resursadoahpa - ressursbegrep
rektáŋgel - rektangel
Rektáŋgel - Rektangel
reidet - foredle
rehketovdanbuktin - regneuttrykk
Rehketárka - Regneark
reaida
-
- kontant
rávdnji - strøm
ravda - kant
ravda - kant
ránnjáčiehka - nabovinkel
rámmabuvttadahkki - rammefaktor
ráhkkaneapmi - forarbeid
rággi
- papirstrimmel
- strimmel
- bábirrággi
ráfáidahttojuvvon elliidguovlu - dyrereservat
rádjoresursa, ii-ođassmahtti resursa - ikkefornybar ressurs
rádjá
-
- grense
radius - radius
ráŋggáštuskoloniija - Straffekoloni
-
pyramiida - pyramide
Proseanta - Prosent
prisma - prisme
Positiiva logut - Positive tall
poláraravda - polarfront
polarágierdu - polarsirkel
pogroma/doarrádallan - Pogrom
-
plánaekonomiija
-
- planøkonomi
Peršpektiivvatevdnen - Perspektivtegning
Persialuokta - Persiabukta
paralleallográmma
-
- parallellogram
Paralleallográmma - Parallellogram
Parallealla linjját - Parallelle linjer
paleialaš
- veldig gammel
- paleisk
- hirbmat boaris
ovtteš - ener
ovttastuvvon logut - sammensatte tall
Ovttastuvvon govvosat - Sammensatte figuer
ovttastus - sammenheng
ovttasdoaibma - samspill, samhandling
Ovttamađodat - Ligning
Ovttahámatvuohta - Formlikhet
ovttadatcuovka
-
- stambrøk
ovtta njálbmái lohkat - telle i kor
ovdehit - presentere
ovdanbuktin - utrykk
ovdánahttinriika - utviklingsland
otne - i dag
orográfalaš njuoskkadat
- Orografisk nedbør er nedbør (regn, snø, sludd eller hagl) som oppstår fordi en luftmasse presses oppover et fjell eller en ås (orografisk heving) og blir avkjølt når det blåser. Nedbøren kan være jevn eller bygepreget, avhengig av hvorvidt luften som presses tilværs er stabil eller ustabil.
- orografisk nedbør
- šaddá go njuoska áibmu baggejuvvo bajás alla váriid geažil. Áibmu čoasku, ja dagaha borgga dahje arvvi.
orkána/čáhceborga - orkan
orienterenkárta - orienteringskart
opmodat - eiendom
olmmošvalljjivuohta? - befolkningsoverskudd
olmmošlaskan - befolkningsvekst
ollislaš oaidnu - oversikt
olles stoarbma - full storm
Olles logut - Hele tall
olgobargu - feltarbeid
olgguldas - eksogen
olggoš - flate
olgešcoakkal - høyreklikk
olbmuidvuohta/sivilisašuvdna - sivilisasjon
oláhus - rekord
oktavuohta - sammenheng
oktasaščujuheaddji - fellesnevner
okta njealjátoassi ¼ /bealli ½ - en firdel ¼ /halv ½
ohcat - lete
oažžut olles logu - å gå opp
oažžut - pluss
oassemáksin - avdrag
oassejuogus - utvalg
-
oarji - vest
oapmegálvvut - brukt utstyr
Oanideapme - Forkorting
oanehisbárot - kortbølget
oanehaš - lav
oalgeliehki - sidedal
oaivvisrehkenastin - hoderegning
oaivámuš - høvding
oainnuhit - avdekke
ođassmahtti resursa - fornybarressurs
Ođđasitbuvttadeamidássi - reproduksjonsnivå
ođđaáigásaš - moderne
nuppástuvvon báktešládja - omdannet bergart
-
nuppáldasealáhus - sekundærnæring
nuorta - øst
Nuorat dryas
- tidsperiode, 10 900-9 600 f.kr. Betegner en periode med kaldere klima da breene rykket fram. Dryas octopetala, latinsk navn på reinrose, som vokser i kaldt klima
- Yngre dryas
- Galbmaáigodat mii lei 10 900-9 600 jagi ovdal Kristtusa. Dán áigodagas sturro jiehkit. Namma boahtá latiinnalaš namas nuorssás (dárogillii reinrose), Dryas octopetala. Nuorsárássi šaddá galbma guovlluin
nunatak
- inuittisk; topp som stikker opp av isen
- nunatak
- inuihtagillii; čohkka mii ceaggá beajábealde jieŋa
njuoskkadat - nedbør
Njuoskkadat - Nedbør
Njuolggogolmmačiegat - Rettvinklet trekant
njuolggočiegat - vinkelrett på
njoulggočiehka - rett vinkel
njoammuspire - krypdyr
njiedjat - minke
-
njiččehas - pattedyr
njeaššeeana - våtmarksområde
njealjehas, kvadráhtta - kvadrat
njealječiegahas - firkant
njammat - absorbere
negatiiva logut - negative tall
našunálačoahkkin - nasjonalforsamling
-
nástá - tegnestift
namuheaddji - nevner
Namuheaddji - Nevner
namuheaddji - nevner
naffáš - Kosedyr
multiplumma - multiplum
-
Multiplikašuvdna/geardun - Multiplikasjon
morenahámit - moreneformer
morenaávdnasat - morenemateriale
monsunbiegga - monsun
-
molssašumiid logut - antall kombinasjoner
molsašuddi - variabel
Mohkki - Løkke
moallaneapmi - forvitring
moallananávdnasat - forvitringsmateriale
moakkas - krum
mirkko - giftig
minta
- myntenhet
- mynt
- ruhtaovttadat
minsttar - mønster
Millimehter
- mm
- Millimeter
- mm
mihttoovttadat - måleenhet
mihttolohku - Måltall
mihttolávva - målestokk
mihttoálvva - målestokk
mihtidit - Måle
Mihtideapmi - Måling
mihtidanreaidu - måleinstrument
mihtidandieđut - måledata
mieđabealli/arvesuoivva - regnskygge
-
Meroštit - Beregne
meroštallat - beregne
meridiána - meridian
mekánalaš gollan
- fysisk forvitring
- mekanisk forvitring
- fysalaš gollan
mehter - meter
Mehter
- m
- Meter
- m
Mediána
- Dersom vi har mange tall i stigende rekkefølge, blir det midterste tallet kalt median
- Median
- Jos leat máŋga logu maŋŋálaga, unnimusas stuorámussii, de gohčoduvvo gaskaleamos lohku mediánan. Dat mearkkaša ahte mediánas leat ovttamađe logut goabbatge bealde
mearravulošáhpečielgi - midthavsrygg
mearradássi - havnivå
mearrabodnepláhta - havbunnsplate
Mearrabađaluokta - Bottenviken
mearraávži - havdyp
mausoleum - mausoleum
-
Mátta-Kiinnáahpi - Sør-Kina-hávet
Matematikk - Matematihkka
mántel - mantel
mánnu - måned
mangrovevuovdi - mangroveskog
-
máilmmikárta - verdenskart
máilmmiávus - verdensrommet
Máhttolokten - Kunnskapsløftet
máhtolokten - Kunnskapsløftet
máŋggačiegahas - mangekant
luovusmássa - løsmasse
luondduruovttudoallu - naturalhusholdning
luondduroassu - naturkatastrofe
luoitin - utslipp
luoiddahat - delta
luoddaneami leahki - riftdal
lullijorbabealli - sørlig halvkule
lulli/máddi - sør
lossat - tung
lohkuráidu - tallrekke
lohkuliinnjá - tallinje
lohku/logut - tall
lohku - antall
lohkoráidu - tallfølge
lohkopyramiida - tallpyramide
lohkominsttar - tallmønster
lohkomearka - fortegn
lohkat - telle
Lohkan - Opptelling
Logešvuogádat - Titallssystemet
logeš - tier
Logádas - Tidel
loahppabargu - etterarbeid
loaččes biegga - lett bris
loaččes biegga - laber bris
litosfeara - litosfære
Linnjádiagrámma - Linjediagram
Linnjábihttá - Linjestykke
linnjá - linje
liigemearat - bihav
liigeábit - bihav
lihttar, litter - liter
lihkastat - bevegelse
liegganjunuš - varmfront
leavvat - spre seg
leavvan - utbredelse
leaskalohku - oddetall
Leappočiehka
- Større enn 90º
- Stump vinkel
- Stuorát go 90º
leahki - elvedal
lávttas - fuktig
lává - lava
lassánit - øke
-
lassáneaddji - økende
Láskut - Horisontalt
láskut - loddrett
laskandássi
- (folk og dyr)
- reproduksjonsnivå
- (olbmot ja eallit)
láhppit/minus - minus
kvarteara
- de sist 2.7 millioner år av jordas historie
- kvartær
- maŋimuš 2.7 miljovvna jagi eatnama historjjás
Kvadráhta - Kvadrat
kubihkka
-
- kubikk
kráhter - krater
korállacoagan/korállabodni - korallrev
-
Koordináhtavuogádat - Koordinatsystem
konvektiiva njuoskkadat
- Konvektiv nedbør forekommer når lufta nær bakken blir sterkt oppvarmet. Dermed blir noe av lufta lettere enn lufta omkring, og en «pakke» med varmluft stiger til værs omtrent som en stor ballong. Lufta blir etter hvert avkjølt så mye at den ikke lenger kan holde på vanndampen. Da kondenserer noe av vanndampen og det dannes skyer og nedbør. Konvektiv nedbør gir kortvarige og ofte kraftige regnbyger. Konvektiv nedbør er vanlig i tropiske strøk hele året.
- konvektiv nedbør
- Go áibmu bajábealde eatnama lieggana, de goargŋugoahtá lieggaáibmu dassái go fas čoasku. Dalle kondensere čáhcelievla, ja balvvat šaddet ja arvá. Konvektiiva njuoskkadat dagaha dávjá garra ja oanehis arveovttiid.
kontinentavielti - kontinetalskråning
kontinentaaski - kontinetalsokkel
kontineantaplahtagaska - kontinentplateskille
kontineantaplahta - kontinentplate
kontineanta - kontinent
kongrueansa - kongruens
-
kombinatorihkka - kombinatorikk
-
koloniija
- et landområde som befinner seg utenfor moderlandets grenser
- koloni
- eatnamat olggobeale iežas ruovtturiikka
Kilomehter
- km
- Kilometer
- km
kilográmma - kilogram
kártet - kartlegge
kártamáhttu - kartkunnskap
kártagovus - kartsymbol
Karibiamearas - Karibhavet
kalkuláhtor - Lommeregner, kalkulator
jurdda - hensikt
Juohkinbihttá - Delestykke
juohkin - deling
juŋgel - jungel
jorbet - avrunde (runde av)
Jorben - Avrunding
jorbalásis
- avrundede fjellknatter etter isen
- rundsva
- lásis maid jiehkki lea jorben
jorbadas - kule
Jorahit - Rotere
Joraheapmi - Rotasjon
johttidiagrámma - flytdiagram
johkaluovddahat - elvedelta
johkajalgadasat - elveslett
johkaguolbba - elveslett
johkadearbmi - elvemæl
Jođiheapmi - Forskyvning
jietnadat - intonasjon
jiella - svak vind
jiekŋagalba - isskjold
jiehkkevuođđu - bresåle
jiehkkesárggis
- riper i berget etter isen
- skuringsstripe
- sárggis maid jiehkki lea ráhkadan lássái go lea johtán badjil
jiehkkenjuovčča - bretunge
jiehkkejohka - breelv
jiehkkejogašroggi - spylevannsrenne
jiehkkejogaávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- breelvmateriale
- ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
jiehkkegeahči - brefront
jiehkkečáhci - smeltevann
jeaggi - myr
Jaskesáhpi - Stillehav
Jápmooassi - Dødsrate
jápminoassi - dødsrate
-
jámolašvuohta - dødelighet
jállogássa - edelgass
jalgadas/guolbba - slette
jahkodat - årstid
jahkejuohku - årstid
jáhkehahttivuohta - sannsynlighet
isotearbmat
- linjer som går gjennom punkter med samme temperatur
- isotermer
- linjját mat mannet cuoggáid čađa main lea seamma termperaturvra
isobára
- Linjer som går gjennom punkter med samme lufttrykk
- isobar
- Linjját mat mannet čađa čuoggáid main lean seamma áibmodeaddu
Iskkadallan/Guorahallan - Undersøkelse
Indiaáhpi - Indiahav
ikte - i går
ii-resursavuođđuduvvon industriija
- foredler mellomprodukter til ferdige forbruksvarer
- ikke-ressursbasert industri
- ráhkadit beallebuktagiin gárvves golahusgálvvuid
ihttin - i morgen
iešvuohta - egenskap
iešbirgenmearri - selvforsyningsgrad
Iešbirgenmearri - sjølbergingsgrad
Iešbirgenmearri - Selvbergingsgrad
huksehus - bygning
hivvodat - mengde
hieibma - flau vind
heakkaváralaš - livsfarlig
heaŋggoleahki - hengedal
hápmu - formel
hápmi - form
hállanbulljarakkis - snakkeboble
hábme - forme
gurra - kløft
gurgalas - rekke
guovtte ollil#is
-
- todimensjonal
guovlojuohku - sone
guovddušteapmi - sentralisering
guovddášmorena - midtmorene
Guovddášlinnjá - Midtlinje
guovddáš - sentrum
guollemuohkadeapmi - fiskeforedling
guođáhat - parkeringsplass
gullet oktii - hører sammen
gulahallan - kommunikasjon
guhkodatgráda - lengdegrad
guhkkodatsirkel
- meridian, halvsirkel fra pol til pos
- lengdesirkel
- meridiána, beallesirkel polas polii
guhkkodatovttadat - lengdeenhet
Guhkkodatmihttu - Lengdemål
guhkkodatgráda - lengdegrad
guhkkodat - lengde
Guhkkodat - Lengde
guhkkit go - lengre enn
guhkesbárot - langbølget
Guđahas - Kube
grádafierpmádat - gradenett
Govuslohku - Figurtall
govus - figur
govdut - flyte
govdodatsirkel
- parallelt med ekvator
- breddesirkel
- ekváhtoriin parallealla
govdodatgráda
- en breddegrad er en tenkt linje i jordens koordinatsystem som går parallelt med ekvator
- breddegrad
- govdodatgráda lea jurddašuvvon linjjá eatnama koordináhtavuogadags mii manná ekváhtoriin paralleallat.
govdodatgráda - breddegrad
gorri
- forholdet mellom omkretsen og diameteren
- forhold
- gorri gaskal birram...ja diam....
gorrerehkenastin - forholdsregning
gomuvuođajohtolatindustriija - romfartsindustri
golmmačiegatlogut - trekanttall
golmmačiegahas - trekant
golladeapmi - erosjon
golgi - flytende
golggus - væske
golbmaollil
-
- tredimensjonal
golahusgálvu - forbruksvare
gokčat - dekke
-
goikeeana - landmasse
goarráneapmi - forfall
goargŋut - øke
-
goalki - stille
goahtesadji
-
- leirplass
glasifluvialalaš ávdnasat
- materiale som er transportert og avsatt av smeltevann fra breer, sand og grus.
- glasifluvialt materiale
- Ávdnasat mat leat sirdojuvvon jiehkkečázi mielde jiehkki vuolde, bures sirrejuvvon sáttu ja čievra.
girsi - permafrost
girsi - tele
gilvvavisttičuozahus - drivhuseffekt
-
gilvvavisti - drivhus
Gierdodávgi - Sirkelbue
Gierdodagan - Passer
geometriija - geometri
geologiija
-
- geologi
Geografiija - Geografi
geográfalaš guovlu - geografisk område
geográfalaš guhkkodat - geografisk lengde
geográfalaš govdodat - geografisk bredde
gefiidguovlu/šlumma - slum
-
Geavli - Kurve
geassu, volum - volum
Gearduntabealla - Gangetabell
geardun - ganging
geardoráidu - serie
geardi
- en runde rundt banen
- runde
- okta geardi bána birra
gearddit - lagdelt
gealbomihttu - kompetansemål
geailu - kjegle
geailohábmi - kjegleform
geahpas - lett
geahčečuokkis - toppunkt
geahčemorena
- haug, morenerygga
- endemorene
- čorru, dievvá, buolža
geahčečiehka - toppvinkel
geađgeávnnas - steinmateriale
gávnnahit - finne ut
gávdnoštupmi - forekomst
gássat - tykk
-
gaskkamearalaččat - gjennomsnittlig
gaskkal - mellom
gaskatlantalaščielgi - Midtatlantiskrygg
Gaskamearri - Gjennomsnitt
Gaskamearálaš temperatuvra - Middeltemperatur
gaskaáigi
-
- middelalder
gaskaáhpedálkkádat - middelhavsklima
gaskaáhpečielgi - midthavsrygg
gaska - avstand
-
garranbáktešládjá - størknet bergart
garra riđđu - sterk kuling
garra biegga - liten kuling
gálvofievrridangávpot - havneby
gáldu - kilde
galbmanjunuš - kaldfront
galbavulkana
- har slake sider
- skjoldvulkan
- leat njoides siiddut
galbarihcci - skilpadde
gáddelinnjá - standlinje
fuopma - signal
fievrridanboagán - transportbånd
fápmu - kraft
Faktor/buvttadahkki - Faktor
erošuvdna
- geologisk prosess der ytre krefter river løs materiale og frakter fra et sted til annen
- erosjon
- proseassa gos olggudasfámut luvvejit ávdnasiid ja sirdet daid ovtta sajis nubbái
erohus - forskjell
ekviguhkkodat
- høydeforskjellen mellom to høydekurver
- ekvidistanse
- allodaterohus guovtti allodatgeavlli gaskkas
ekváhtor - ekvator
ekonomálaš birrajohtin - økonomisk kretsløp
eiseválddit - myndigheter
earáláganvuohta - Ulikhet
eanet - flere
eanemus - flest
eanauđas - jordras
eanasiskkoš - jordens indre
eanapláhta - jordplate
eananjorbadas - jordkloden
eanangeara - jordoverflate
eanangarrapláhta - Jordskorpeplate
eanandoarggástus - jordskjelv
eanahámit - landformer
eanaguovlu - landområde
eanagarraráhku? - jordskorpesprekk
eanagarra - jordskorpe
eanadathápmi - landskapsform
eanadat - landskap
eanabajoš - jordoverflaten
eana - land
eamiáigi/álgoáigi - urtid
ealliplankton - dyreplankton
-
eallinvuogirievdadus - livsstilsendring
eallinvuogidávda - livsstilssykdom
eallinvuođđu/birgenvuođđu - livsgrunnlag
ealibat - levende vesener
Eahpeseaiva cuovka
-
- Uekte brøk
duppallasttit - doble
Duppal - Dobbel
duovdda - område
duollu - tele
duolloduottar/girseduottar - tundra
duolbbas - flat
duohta cuovka
-
- ekte brøk
duođaštit - bevise
dulvi - flom
dukta - gjødsel
duhát - tusen
drumlin
- "sigarformet" rygg bestående av morenematerialer og som ble dannet under breen. Lengderetningen tilsvarer retningen isbreen beveger seg. Drumlin er isk ord, og betyr "liten rygg".
- drumlin
- Sigarhámat guhkedáleš čievračorut, ja mat šadde jiehki vuolde. Dás oaidná guđe guvlui jiehki lea johtán, vuosttabealde lea čoru alit go mieđabealde. Drumlin lea irška sátni ja mearkkaša “smávva čielgi”.
dollagierdu - ildringen
doarggisteapmi - skjelv
Doahkki - Mengde
divrrasgeađgi - edelsten
Divišuvdna/juohkin - Divisjon
divišuvdna - divisjon
dievvá - bakketopp
diehtu - data
dieđihit - opplyse
dieđihanvuogádat - meldesystem
dieđaalmmái - vitenskapsmann
didnogeađgi - flinkstein
diagrámma - diagram
Diagonála - Diagonal
Desimehter
- dm
- Desimeter
- dm
desimálalohku - desimaltall
Demografiija
-
- Demografi
deaddu - trykk
davvijorbabealli - nordlig halvkule
Davvijiekŋaáhpi - Nordishavet
davvi - nord
Dávjjimuslohku
- Det tallet det er flest av, kalles typetall
- Typetall
- Dat lohku mii lea dávjemus
Dávgi - Bue
dávggas - seig
Dat njeallje rehkenastinvuogi - De fire regneartene
dássi - nivå
dássetvuohta - likhet
Dássesiiddot golmmačiegat - Likesidet trekant
Dássejuolggat golmmačiegat - Likebeint trekant
dássedis - konstant
dássedeaddu - likevekt
Dásseárvvosaš cuovka
- 1/2 = 2/4 = 3/6
- Likeverdige brøk
- 1/2 = 2/4 = 3/6
dássádatlinnjá
- er skillet mellom næringsområdet og avsmeltningsområdet i en bre
- likevektslinje
- mii sirre šaddanguovllu ja suddanguovllu jiehkis, muitala gokko geasis suddá muohta seamma ollu go mii dálvet boahtá jiehkkái
dálkkádat - klima
dálkkádat - klima
dálki - vær
dajaldatbuđaldat - setnigspuzzel
dáhtonrádjá - datolinje
dáhpáhus - historie
dádjadit - finne vei
dádjadanviehkan - orienteringsløp
čuokkis - poeng
čuokkis - punkt
čuohti - hundre
čujuheaddji - teller
čujuha - vise
-
Čuđešoassi - Hundredel
čohkačiehka - spiss vinkel
Čohkačiehka
- Mindre enn 90º
- Spiss vinkel
- Unnit go 90º
čoahkkebáiki - tettsted
čilget - forklare
čievračorru - drumlin
čieŋal - dyp
čiekŋalisáhperoggi - dyphavsgrop
čiekŋalisáhpegoivvohat - dyphavsgrøft
čiekŋalisáhpebotni - dyphavsbunn
Čiehkasubmi
- Summen av vinklene i en trekant er 180º
- Vinkelsum
- Čiehkasupmi golmmačiegahasas lea 180º
Čiehkamihttu - Gradskive
čiehkajuolgi - vinkelbein
čiehka, nurki
-
- hjørne
Čiehka - Vinkel
čemihkalaš gollan - kjemisk forvitring
čegŋet - sette seg på huk
čavges/čavga biegga - frisk bris
čanastat - sammenheng
čállit bladjálaga - stille opp
čálgostáhta - velferdsstat
čáhcekanála - vannkanal
čáhceearru - vannskille
čađahanvuohki - strategi
cuovkasárggis - brøkstrek
cuovkaoassi - brøkdel
cuovka - brøk
cuovka - brøk
cunami - tsunami
coriolisčuozahus
- jordrotasjonens avbøyende virkning som fører til at luft og havstrømmer bøyes mot høyre på den nordlige halvkule og mot venstre på den sørlige
- corioliseffekten
- eanajorrama váikkuhus mii dagaha ahte áibmo ja áhperávnnjit sojahuvvojit olgeš guvlui davábealde ekváhtora ja gurut guvlui fas máttabealde
coahki - grunn
civzzakoarta - klypekort
centimehter
- cm
- Centimeter
- cm
ceavzilis ovdánahttin - bærekraftig utvikling
buvttadit - produsere
buvtta - produkt
-
bustávadovddiidusspeallu - bokstavinnlæringsspill
buolža
- langstrakt morenerygg
- esker
- guhkedáleš sátto/čievračielgi
buolašmollen - frostsprengning
buolašluoddaneapmi - frostsprengning
buolašgolladeapmi - frostsprengning
buohtastahttit - sammenligne
borjjastit - seile
bodnečáhci - grunnvann
boarddabánit - trappetrinn
boagán
- f.eks: barskogbelte
- belte
- omd. goahccevuovdeboagán
bivdosadji - fangstplass
bissočuoigi - skiskytter
bissočuoigan - skiskyting
birramihttu - omkrets
birrajohttin - kretsløp
birrajohtinresursa - kretsløpsressurs
birgendássi - levestandard
biresbirjejeaddji - velstand
bircu - terning
bircu - kloss
bijus (spealus, omd. pokeris) - innsats ( i spill)
bieggagivrodat - vindstyrke
Beringáhpi - Beringshav
Bengalluokta - Bengalbukta
beivviid namat - navn på dagene
Bealli - Halvpart
bealidit - halvere
beaivvášsuonjarpanela - solcellepanel
bázalohku - resttall
báza - i rest
báza - rest
bárru - bølge
bárralohku - partall
bargosajiidmearri - sysselsetting
bálvalusservodat - servicesamfunn
bálvalusdoaibma - tjenesteyting
bálddastahttit
-
- sammenlikne
bákti - berg
báktevuođđu - berggrunn
báktešládja - bergart
báktesullot - skjærgård
báktesárgosat - helleristninger
bákteluoddaneamit/várreluoddaneamit - forkastninger
báhkkabáiki - varm flekk
-
Bagadus - Oppskrift
bábirrággi - papirstrimmel
báberruhta - seddel
ávnnasvuodjon
- løsmateriale som blir avsatt under transport av is eller vann
- avsetning
- luovosávnnas mii "vuodju" dahje báhcá go fievrriduvvo čázis/jieŋas
ávnnas - materiale
ávnnas - stoff
atolla/korállasulloš - atoll
-
Atlanteráhpi - Atlanterhav
assái - tykk
-
árvvoštallat - vurdere
arvevuovdi - regnskog
areála, viidodat - areal
Arabiaáhpi - Arabiahav
almmustit - offentliggjøre/utgi
almmiguovlu - himmelretning
allodatgeavli
- kurve på kartet som vise sammehøydenivå i terrenget
- høydekurve
- geavllit kárttas mat čájehit seamma dáset allodaga luonddus
allodaterohus - høydeforskjell
allodat - høyde
allodat - høyde
állečiehka - helningsvinkel
allat - høy
Allagáisá - Alpe
allaeatnamat
-
- høyland
alladuolbbáš - høyslette
alladeatta - høytrykk
álgoveahkki - førstehjelp
algoritma - algoritme
Álgolohku - Primtall
algebra
-
- algebra
álbmotpyramida - befolkningspyramide
-
álbmotovdáneapmi - befolkningsutvikling
Álbmotoahppu - Befolkningslære
álbmotmeahci - Nasjonalpark
álbmotgovvádus - befolkningsbeskrivelse
álbmotfáhkkalaskan - befolkningseksplosjon
-
áigi - tid
áigemearri - klokkeslett
áigeerohusat - tidsforskjeller
áigebáhkkudus - tidsuttrykk
áigeavádat - tidssone
áibmonuoskkideapmi - luftforurensning
áibmolávttas - luftfuktighet
áibmogeardi - atmosfære
áibmodeatta - lufttrykk
áhpevárreč;ielgi
-
- midthavsrygg
áhpesáttu - havsand
áhperádjá
- marin av gresk, hav. Grense for havnivå etter siste istid
- marin grense
- bajimus mearradássi maŋimuš jiekŋaáigge maŋŋá
áhpeláirá - havleire
áhpegorsagierdu - dyphavsgrøfter i ring
-
áhpegorsa - dyphavskløft
áhpebodni
-
- havbunn
áhpebodnepláhta - havbunnsplate
Addišuvdna/lasiheapme - Addisjon