22 / 134
22
Tjaalehvuekieh
Båassjoen baalte vealan gåetesne
Biejjien-niejte, Njaeviesietnie
Sæjloes löövles jieliemistie
Haeledeminie jeatja sæjjan
Sæjhta Raerien-aehtjiem vuejnedh
Biejjiem åhtsa, altese aehtjiem
Hovregallesh, jotni fæjjoe
Jaemieaajmoem vuertieminie,
Båassjoen baalte vealan gåetesne
Biejjien-niejte – Njaeviesietnie
(Sjiehtesjamme vaajesistie
Biejjien-niejten
sealadimmie
, 2005:
Åvtese jåhta – åarjelsaemien tjaalegh jih tjaalegh åarjel-
saemien.
DAT, Guovdageaidnu.)
Anders Fjellner föddes i lä av Länsmansstenen [...] Vid
aernie
, eldstaden, lys-
snade han till sagorna om soldottern. Hon skall en gång ha överbringat renen
till samerna och lärt dem att tämja och mjölka den. I sagan hette det också att
man än i dag kan få se henne sitta på fjället i solnedgången. Den som då lyckas
smyga sig fram till henne osedd och omfamna henne har sin renlycka gjord.
En gång upptäcke Anders henne och hade så när lyckats med konststycket
att sluta henne i sina armar, när han snavade i det avgörande ögonblicket och
väckte henne. Då var hon med ens försvunnen!
(ABC bland fjällen – Nomadlärarinnan Sigrid Rutfjäll berättar, Bo Lundmark 1990)
Akte vuelie soptseste guktie ikth lij naan aeblehts råvva guhte Biejjie
niejtem vueptiesti goh lij åerieminie, mohte mænngan lij niejtem
vitneme dle sluvvies laakan dåemiedi jih slaerviedisti goh edtji rie
hpenem gaptjedh – guktie Biejjieniejte lij satnem stilleme dam dar
jodh. Aeredslååvneden, gosse biejjielaemtjie riehpenem tjirrehte, dle
Biejjieniejte hojjesje: «Å, tjidtjemen aahtjemen tjelmieh vuajnam»,
jih dallah låavthgåeteste geasalgåvva jih gaatole. Aeblehts alma dallah
niejtem jih ealoem biestele, mij lij maahteme altese eekine sjidtedh
barre tjuvlien jih faerhmiestimmien gaavhtan.